Spring of 2026

2026-05-10

Det är söndagen den tionde maj. Filtrerar bilden av mig så att åldrandet inte ska synas lika mycket. En är inte äldre än en gör sig, brukar de säga. Men jag känner mig mycket äldre än mina år, och det kan vara svårare att dölja. Lite sliten. Solen lyser utanför mitt fönster som om den försöker säga mig något. Det känns som att allting förändras nu, fast jag inte kan se hur ännu. Inget varar ju för evigt – och vad som helst kan hända, in this merry-go-round called ‘life’. . Jag vet, det där börjar bli lite uttjatat här nu. Men det är så jag känner. En slags inre beredskap. En förväntan av något slag. För vi står ju aldrig stilla. Stagnerar aldrig. Vill inte umgås med slentrian, även om en gärna skulle vilja bli bofast en dag. Vi lever ju bara här och nu, i en evighetssekund. En liten stund på jorden.

rockspindeln

Ramona snackar

violating art

=> ARCHIVE <=

Thank You for Visiting ♥