Mars 2026

10/3-26

Det är tisdagen den tionde mars. Det är fantastisk vår här i Östergötland, men de säger att det ska bli kallare igen. Fåglarna kvittrar, jag hör dom genom mitt öppna fönster. Idag dribblar jag med utmaningar i arbetslivet, och känner mig utmattad och lite skör. Men äntligen har jag fått veckostädningen gjord, det är så härlig känsla när allt är rent och fräscht och en har kommit ikapp. Det ska bara tvättas också lite, det har svämmat över.

Det är väl det här med att komma i fas överlag, som jag kämpar med just nu. Ordet alignment kommer för mig. Har ju känt att det är någonting som inte är som det ska, som att jag på något plan i livet är på fel väg. Det är en rent intuitiv känsla. Det är det jag försöker reda ut nu. Inget nytt under min himmel.

Vi gör så gott vi kan, och ibland räcker det till – andra gånger inte. Sedan kan vi utvecklas eller stagnera, oavsett fortsätter livet med dagar som kommer och går. Ibland känner jag att jag är större än det här. Det här vardagskaoset som jag försöker manövrera. Om vi hade haft en tvåvägskommunikation här så skulle jag ha frågat er, om ni också kan känna så ibland. I bland känner jag att jag kan bättre.

Lev din dröm, sade Thomas Di Leva i mitt flöde, och jag tänker – hur sjutton gör en det? Om en behöver ställa sig den frågan, kan det tyda på att en liksom inte gör det. Vad ska jag tro på när allt är så här, en så himla(lunda) skimrande textrad. Men jag tror faktiskt att jag behöver tro lite mer på mig själv. Så har det alltid varit.

=> ARCHIVE <=