Definiera svenskhet
När politiker talar om det genuint svenska och svensk kultur så blir jag lite förvirrad. Jag har på något sätt ogiltigförklarat min nationella identitet utifrån ett slags ‘holistiskt perspektiv’. Det är inte så viktigt för mig alltså. Jag kan ju se röda stugor med vita knutar som något typiskt svenskt, liksom den svenska skärgårdens arkepelago och norrländska, karga barrskogar. Men i övrigt vet jag inte riktigt, med tanke på internationaliseringens genomslag globalt sett.
Internationella gastronomiska influenser
Jag gillar verkligen japansk mat – alltså sushi. Och grekisk, ja – medelhavskost över huvudtaget. Älskar ju mexikansk, indisk och annan asiatisk mat också. Provar gärna på afrikanska kryddiga rätter. Kan nog säga att jag är rätt kulinariskt intresserad – men mer när det gäller att äta än att laga. Något jag verkligen inte uppskattar är ju svensk husmanskost. Nu är jag ju vegan också, och då har inte det svenska smörgåsbordet så mycket att erbjuda. Tråkigt helt enkelt, det är väl så jag tänker om potatis och köttbullar, korv och makaroner. Pyttipanna, ärtsoppa och pölsa.
Föregångslandet
Nej, min nationella identitet är rätt avslappnad. Lägger inte så stor vikt vid det. Ser mig hellre som en världsmedborgare. Men är det något vi kan vara stolta över här i Sverige så är det ju att vi – enligt forskning – är ett av de länder som kommit längst vad gäller värdegrundsarbete. Jag tror det gäller än idag, även om jag kan tänka mig att vi kommer att backa i det om vi inte skärper till oss lite.
Många internationella rankningar, som Human Development Index och World Happiness Report, placerar Sverige bland de högst rankade länderna när det gäller mänskliga rättigheter, jämlikhet och sociala tjänster. Bi Puranens forskning fokuserar på hur olika länder och kulturer relaterar till de grundläggande värderingarna i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Huvudpunkterna i hennes forskning inkluderar värdegrunder och mänskliga rättigheter, Sveriges position i värdegrundsarbetet, samt Internationell jämförelse med fokus på politisk och social kontext.
Ett slags översitteri
När vi talar om svenskhet och svensk kultur, samtidigt som vi slår oss på bröstet och tycker att vi är rätt överlägsna – då blir det lite fel. Nu lever människor från många olika länder – ja, kanske från hela världen – i Sverige, och landet har internationaliserats och präglas idag av mångkultur. Vi skulle vinna på att inte tala om vårt värdegrundarbete som genuint svenskt – utan mer som universellt – då det faktiskt grundar sig i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.
När politiska partier talar om svenskhet och svensk identitet, då skapar det en polarisering mot människor från andra länder. När man talar om värdegrunder som FN representerar så blir det inte Sveriges – utan allas – något som alla vill och kan uppnå. Kan denna kunskap hjälpa till att motverka etnocentrism och rasism?
Revitalisera traditioner
Vi måste vara rädda om det svenska (gemensamma) samhället. Vi måste passa oss för etnocentrismen. När jag inte riktigt kan identifiera mig med den kulturella svenskheten – är inte jag heller välkommen här då? Jag har ju lyckats neutralisera och mer eller mindre dissa svenska traditioner under högtider, i bästa Johan Glans-anda. Hittar ju hellre på egna traditioner och ceremonier som passar mig bättre.
Jag säger nej till midsommarstång och nubbe, sill och potatis – det har inget värde för mig. Inte små grodorna heller. Tuppar och kycklingar under påskfirandet hade ju varit trevligare om vi inte hade ätit upp dom. Att grilla lammungar? Hel gris? Vad sysslar vi med? För att inte tala om julskinkan. Granskövlingen vid jul? Inte ens Lucia betyder någonting för mig i min svenskhet. Nej, jag är inte med på det där helt enkelt. Vi har ju faktiskt alla möjligheter att välja, när vi har blivit stora. Men jag säger ja till goda stunder på vackra platser med nära och kära. Jag säger ja till att lyxa till det och fira för fullt. På mitt sätt.
Frihet
Vi ser obehagliga tendenser i det svenska samhället – ett socialt klimat som hårdnar. En slags mental brutalitet som känns främmande. Vi har haft dålig politisk beredskap för att hantera värdegrunder som krockar, det skulle ha behövts ett synkroniserat ledarskap i frågan. Dessa problem var ju väldigt förutsägbara, sett till forskningen som jag tidigare nämnt.
Avslutar detta inlägg i debatten med några väl valda och välkända citat;
Injustice anywhere is a threat to justice everywhere. Freedom cannot be taken for granted; it must be continually earned and defended.
© S. Lövstedt, 2025